183934 mss2303

Vår historia del 1: från 1934-1950

Häng med på en nostalgisk resa från 1934 till 2020 – här är Villa Lidköpings historia: ”Medlemsavgiften var 25 öre”

I den första delen av ”Vår historia” går vi tillbaka till föreningsstarten – 1934. 

Villa Lidköping bildades torsdagen den 18 januari 1934 av fjorton bandyentusiaster. Namnfrågan var inga problem, utan klubben döptes redan vid första mötet till Villa Bandyklubb. Den första styrelsen fick följande sammansättning: Ordf. Emanuel Nilsson, v. ordf. John Svensson-Järnving, sekr. Bertil Karlsson, v.sekr. Hilding Lundström, kassör Herbert Fabiansson, uppb.m Folke Fabiansson, rev. Stellan Andersson och Johan Persson, rev.supl. Tore Mårtensson och Sven-Ivar Jansson, övriga ledamöter var Karl Andersson, Anders Källström, John Ehn och Sven Wångdahl.

Medlemsavgiften bestämdes till 25 öre per månad och under det första året spelades några vänskapamatcher med blandade resultat. I föreningens första match mot Söne blev det storseger med 10-0, men det lyckades man inte följa upp utan åkte på tre raka förluster mot Råda, Lundsbrunn och Järpås.

För att få en ekonomisk grund att stå på ordnades två fester under premiäråret, där intäkterna blev så stora att två omgångar dräkter kunde köpas. Dräkterna var för övrigt av så fin kvalitet att de ibland kommer till användning än idag – 86 år senare.

Epedemin som satte spelstopp

Under de första åren spelades inte så många matcher. 1935 tog Villa initiativet till en pokalserie för Lidköpingsorten, där övriga lag var Solhagen, Melby, Tun och Söne. Serien vanns överlägset av Villa. Nästföljande år utökades serien med Järpås och Råda, men inte heller nu gick Villa att stoppa. Året därpå ansågs A-laget för starkt för pokalserien, B-laget fick träda till och representationslaget fick efter medlemsskap i Västergötlands Bandyförbund delta i Skaraborgsserien.

Första året gick inte direkt fläckfritt, men Villa hankade sig kvar. Säsongen 1938/39 kunde den planerade Skaraborgsserien inte slutspelas. En mul- och klövsjukeepedemi härjade och därför förbjöds folksamlingar – Dit hörde också bandymatcher.

Vidare in under 1940 så spelade Villa i den Norra Västgötaserien. De flesta av spelarna tjänade Sverige och med ständiga lagproblem fick Villa nöja sig med seriens femteplats. Under 1941 var intresset och verksamheten lite svalare. Representationslaget lyckades vara kvar i Norra Västergötaserien och B-laget avancerade till Västra Skaraborgsserien.

1944-1945 – Framgången

Säsongen 44/55 blev klubbens hittils mest framgångsrika säsong. Norra Västgötaserien vanns men i kvalet till division 2 blev Sjödalen, som vann med 1-0, för svårt. B-laget vann samma år Skaraborgsserien. Medaljutdelningen för seriesegrarna ordnades i samband med sillsexa på Lockörn, en sillsexa som än idag lever kvar i deltagarnas minnen. Året därpå lyckades Villa inte upprepa mästartakterna. Men en tredjeplats var inget att skämmas för.

Den ständigt ambulerande tillvaron irriterade Villa. Därför spolades en lagom stor is på Lockörn 1946. Resultatet blev dock nedslående. A-laget ramlade ur Norra Västgötaserien och kom till spel i Skaraborgsserien. Men där blev man inte långvariga. Utan förlust och med målkvot 30-1 stod Villa som suverän seriesegrare. Samtidigt ställde klubben för första gången upp med ett juniorlag.

Återkomsten till den Norra Västgötaserien medförde en andraplats och som tvåa fick man kvala. Mot IFK Kungälv blev det tvärstopp, 0-4.

År 1949 grävdes ”Bandygrytan” och vintern 1950 togs den i bruk. Där skulle man spela fram tills 1964. Men mer om vad som hände från 1950 tar vi reda på i nästa del som släpps den 1 september. 

grytan

Foto: match på bandygrytan. Villa Lidköpings nya hemmaplan från 1950.


Rasmus Abrahamsson
Rasmus.abrahamsson@vlbk.se
www.vlbk.se

Dela artikeln