Sanna brinner för bandyn – här är damlagets nya och superviktiga pusselbit som ännu inte förlorat i sin nya matchdräkt

Villa Lidköpings nya nummer 11 kom till klubben inför den här säsongen. Möt Sanna Gustafsson som idag, 16 matcher in i säsongen, fortfarande är obesegrad.

Att kunna leva på dambandyn helt och hållet är svårt. Ett av Villa Lidköpings tillskott den här säsongen är Sanna Gustafsson som till vardags lever i sin mysiga etta i Lidköping, bara ett stenkast från sitt nya jobb.

– Jag jobbar lite mer än halvtid på ICA Hjertbergs som ligger jättenära. Det är skönt att ha nära till jobbet.

Till arenan, där laget tränar och spelar hemmamatcherna är det dock lite längre, även om det inte heller är särskillt långt. Är det bra väder så cyklar hon, annars blir det bilen.

”Lade ner verksamheten”

Sanna var väldigt ung när hon började åka skridskor hemma i Nässjö. Det blev först hockey med kompisarna, men det blev lite för tufft tyckte mamma och hon sattes i bandyskola vid fem års ålder. Efter ett antal år blev det bandygymnasiet i Nässjö och spel i det nybildade damlaget Nässjö-Tranås.

– Men dom lade ner verksamheten efter en tid och då valde jag Skirö istället. Det var nära hem och jag spelade med Skirö under gymnasietiden, berättar Sanna.

Efter studentexamen kom hon till Skutskär, en av giganterna inom svensk dambandy. Här fick Sanna vara med om att spela två SM-finaler och i landslaget var hon också med om att ta VM-guld.

– Jag lever själv och tycker det är roligt att spela i nya klubbar och när Villa kontaktade mig svarade jag ja till ett tvåårskontrakt. Sedan så är det betydligt kortare till Nässjö från Lidköping än från Gävle.

Sanna stortrivs i Lidköping, med såväl bandyn som med jobbet och staden, som hon tycker är lagom stor. Hon poängterar också att Villa har landets bästa organisation, de bästa lagen och dessutom en härlig arena att spela i.

(Sanna stortrivs i sin nya klubb och har ännu inte förlorat i den blåvita tröjan)

Hur har det varit att komma till en ny ort men nya människor?

– Jag kände flera av tjejerna sedan tidigare och vi är några i samma situation som hänger med varandra, när vi inte tränar, spelar match eller jobbar. Dessutom är jag vansinnigt intresserad av bandy och jag ser så mycket som möjligt.

Vad vill hon då göra i framtiden?

– Om några år kanske jag studerar till lärare. Det är ett härligt yrke tror jag.

Sanna älskar att spela bandy och framför allt att vinna. Och det är klart att med den inställningen kanske det smäller till ibland.

– Det är sånt man får ta. Dambandyn blir hårdare och hårdare och det måste smälla ibland. säger Sanna och ler brett.

Text: Anders Söderström
rasmus.abrahamsson@vlbk.se
www.vlbk.se