Pusselbitarna börjar falla på plats.

1 februari, Kommentarer

Pusselbitarna inför bandysäsongen 2012/2013 börjar falla på plats. Den senaste i förra veckan, när Linus Rönnqvist meddelade att han förblir Villa trogen under de kommande fyra åren.

– Det känns väldigt bra att fortsätta i klubben. Här i Villa har vi de bästa förutsättningarna i hela Sverige, säger Linus.

Samtidigt som Daniel Andersson och de andra landslagsspelarna befinner sig i Kazakstan i jakt på Sveriges elfte VM-guld, fortsätter träningarna som vanligt hemma i Lidköping för de andra Villaspelarna. Självklart är uppehållet en möjlighet att läka skador och skavanker och mobilisera kraft inför avslutningen av elitserien, men någon längre ledighet är det inte tal om – snarare tvärtom. När jag träffar Linus Rönnqvist strax innan halv åtta på måndagskvällen, VM:s andra dag, har han nyss klivit av ett hårt skridskopass.

– Vi kör lite mer skridskoåkning än under seriespelet. Om vi tränar tufft nu är vi fräscha tills slutspelet börjar, förklarar Linus.

Som kanske finner träningen aningen lättare för tillfället. Alldeles nyligen skrev han nämligen på ett nytt fyraårskontrakt (2+2 år) med Villa, och ställde sig därmed till den växande skara Villaspelare som har kontrakt även över nästa säsong. Sedan tidigare har både Erik Rosengren och Henrik Larsson förlängt sina avtal med klubben och det är ingen överdrift att påstå att kontraktsituationen ser ljus ut.

– Jag har egentligen aldrig övervägt några andra alternativ. Dessutom ska jag läsa i Skövde till hösten och därför är det den bästa lösningen att stanna i Villa.

Linus Rönnqvist kom till Villa från Hammarby under säsongen 2008/2009 och har sedan dess tagit en allt mer given plats på det defensiva mittfältet. När Daniel Andersson och Martin Johansson inför matchen mot Tillberga prisades för 200 respektive 100 matcher i Villatröjan, började Linus ana att även hans antal matcher närmade sig tresiffrigt.

– ”Vad fan, jag måste väl ha gjort hundra matcher snart?” tänkte jag. ”Nej, jag har nog bara gjort åttio och har tjugo matcher kvar…” Men före Vetlandamatchen fyra dagar senare sa Anders Fredriksson (Villas ordförande) till mig att även jag hade gjort hundra matcher. Då kändes det att man börjar bli gammal, säger Linus och skrattar.

Lastgammal är han dock inte. Med sina 23 år borde han ha många fina år framför sig i Villatröjan. I dag är det defensiven som är hans främsta styrka, men nu börjar det bli dags att utveckla även de offensiva kvaliteterna.

– Visst är det offensiven som är min nästa grej att utveckla om jag ska bli en bättre bandyspelare och göra mer poäng. Jag måste bli en bättre tvåvägsspelare helt enkelt, säger Linus och får i uppgift att bedöma sin egen insats den här säsongen.

– Det har gått okej, lite uppochner, och det känns som att jag har mer att ge. Men det har varit roligt att spela i år. Jämfört med förra och förrförra säsongen har vi större delaktighet i år.

Efter den usla starten, med en poäng på de fyra inledande matcherna, har Villa verkligen fått fart på maskineriet. När fem omgångar återstår leder Villa elitserien, en poäng före Sandviken och Västerås – och sidan 368 på text-tv är just nu en njutning av beskåda…

– Vi är lugnare när vi spelar den här säsongen och vi har lite mer att falla tillbaka på. Visst, vi är väldigt beroende av de tre där framme, men som lag har vi ändå tagit ett steg till. Det är väldigt ofta vi gör precis som vi har bestämt före matchen – och då är vi väldigt bra.

Strukturen och organisationen har gett störst utfall på bortaspelet. Just nu är Villa seriens bästa bortalag och poängsnittet är faktiskt högre på bortaplan än hemma i arenan.

– Vi är betydligt lugnare när vi spelar borta i år. Vi vill fortfarande anfalla, men vi spelare smartare – kontrar lite mer – och det är en stor förändring jämfört med tidigare år.

Sett till Villas position och form – sju raka segrar efter nyår – känns det högst befogat att fråga om det rådande VM-uppehållet inte har kommit något olägligt.

– VM skulle ligga efter säsongen tycker jag. Det blir väldigt tätt med matcher direkt efter uppehållet. Men nu ligger det där det ligger och det är ju samma för alla. Och det är svårt att sia hur det hade sett ut utan uppehållet. Vi kanske hade kommit in i en svacka efter matchen mot Kalix.

Johan Esplund berättade i NLT att han tränade med er innan VM, och att farten var avsevärt högre än när han lämnade Villa för ett knappt år sedan. Håller du med Johan?

– Det blir så när det har gått bra en längre tid. Då får man större självförtroende och det blir lite bättre fart på träningarna än när man har torskat ett par matcher i rad. Det ena för med sig det andra. Men jag håller med Johan om att det har varit bra fart.

Stämmer det att Johan inte fick låna bollen under de första fem minuterna?

– Nej, det stämmer inte (skratt). Han hade bollen ganska mycket. Hans form såg riktigt bra ut. Han såg rapp ut, mycket snabbare och piggare än förra året.

När VM är över – vilket det är på söndag – väntar ett par dagars vila för landslagsspelarna innan elitserien återigen drar igång den 8 februari. För Villas del väntar en resa till Göteborg för ett möte med GAIS, och med tanke på den ruggigt tuffa avslutningen (Villa möter i tur och ordning Edsbyn, Västerås, Hammarby och Sandviken) är två poäng där att önska.

– Absolut, men vi får vara ödmjuka inför uppgiften för GAIS är ett väldigt bra lag. Jag tror att det blir en tajt match med lite mål. Det gäller att vi är smarta och inte tappar boll på fel ställen. Det är ingen slump att det blev 2–2 när vi spelade hemma. Dels hade vi dålig form, dels är GAIS riktigt bra. De har ju kryssat borta mot Edsbyn och vunnit borta mot Broberg.

Om ni vinner elitserien och får välja kvartsfinalmotståndare först av alla, vilket lag skulle du vilja möta då?

– Vänersborg skulle vara roliga att möta, det skulle bli bra publikmatcher – ett derby i bäst av fem matcher. Men då måste de ju ta sig till slutspel. Samtidigt är det väldigt jämnt och förlorar vi en match ligger vi nästan femma…

Tror du att det är en fördel för Villa att bara Daniel är med i VM-truppen, och att resten av laget kan vara hemma och träna? Sandviken, Edsbyn och Bollnäs har ju till exempel betydligt fler spelare som spelar VM.

– Det finns nog både för- och nackdelar. Spelarna är ganska trötta när de kommer hem från Kazakstan, men det är lite högre tempo under VM – i alla fall när de möter Ryssland. Men det är bra att vi har så många spelare som möjligt här hemma – för träningens skull, säger Linus Rönnqvist.

Den senast lagda pusselbiten inför bandysäsongen 2012/2013.

Anton Mattsson