Dokument: Ny folkfest på Söderstadion

På söndag spelar Villa sin tredje SM-final i historien. Vi laddar upp med att se tillbaka på när laget senast var där. Året var 1983 och Villa ställdes mot dåtidens giganter Boltic.

Det skulle inträffa igen. Villas final 1975 mot Ljusdal gav mersmak och stora framtidsförhoppningar om att få komma tillbaka till Söderstadion.
Denna gång var Villa inte nöjt med att ha gått till final.
Det var seger som gällde även om Boltic var klara favoriter med idel stjärnor i laget.

Av finallaget från 1975 var sex spelare kvar; Göran ”Fiskarn” Johansson (som gjorde sin allra sista match), Bo Tagesson, Olle Isaksson, Jan Abrahamsson, Stefan Tärning och Sören Öberg.
Ingen ”Loli” Sandström eller Tore Skoglund, men väl ”Micke” Arvidsson och Christer Kjellqvist – landslagsstjärnor och nyckelspelare i det offensiva spelet – som gav Villas supportrar förhoppningar om att man kunde slå de värmländska giganterna.

Villas dåvarande tränare Kjell ”Krullen” Johansson var optimistisk inför drömfinalen:
– Allt är bättre nu! Inställningen är helt annan, vi är starkare, spelar förståndigare. Och så har vi ju ”Micke” (Arvidsson) och Christer (Kjellqvist), sade han till Länstidningen.

Motståndaren Boltic, med fyra raka SM-guld i ryggen, var stora favoriter. Förstås. Storstjärnor som Ola Johansson, Pelle Togner och Bengt ”Pinnen” Ramström var spelare som gav vilket lag som helst skrämselhicka.

Att det var två värdiga lag som gick till SM-final var solklart – båda lagen gick obesegrade genom kvarts- och semifinalerna. Villa tog sig till final genom att slå Broberg respektive Motala i två raka matcher. Bäddat för drömfinal och en chans för nederlagstippade Villa att sätta stopp för Boltics jakt på sin femte raka SM-titel.

18 110 åskådare hade tagit sig till Söderstadion i Stockholm – nytt publikrekord – för att bevittna finalen. Liksom 1975 hade Villa överlägset flest anhängare på plats. Publikhavet var färgat av blått och vitt som ville se Villa besegra giganten Boltic.

När matchen väl var igång blev Boltic snabbt det spelförande laget, pressade tillbaka Villa som genast satte sig i försvarsläge. En metod som blev lyckad och ofrånkomlig med tanke på den individuella skicklighet som fanns i Boltic.
Sören Öberg, Claes Malmqvist, Mats Bergqvist och Bo Tagesson spelade prickfritt och höll firma Ola Johansson, Bengt ”Pinnen” Ramström och Per Tognér i schack.

Under ordinarie tid hade Boltic flera kvalificerade målchanser, Villa skapade inte tillräckligt mycket för att kunna hota. ”Micke” Arvidsson, Villas fruktade målkung, blev isolerad på topp och fick mest jaga efter lyrbollar, vilket var Villas melodi i denna final. ”Micke” fick dessutom tampas med Björn Tömmernes, Mats Carlsson och Stefan Karlsson – en uppgift som Boltic-försvararna klarade galant.

Visst kan man medge att hade inte Göran ”Fiskarn” Johansson i Villa-målet storspelat i sin sista match hade Boltic avgått med segern utan förlängning. Så bra var ”Fiskarn”. Christer Kjellqvists stolpskott med två minuter kvar i all ära – det hade knappast varit logiskt och rättvist, även om den större delen av publiken nog struntade i det.

Det blev inga mål under ordinarie tid. Något som än i dag aldrig har inträffat i en SM-final.
Spelarna i Villa var slutkörda. Det fanns ingen ork kvar. En minut och trettio sekunder in i den första förlängningskvarten hamnade Villa i ett 0-1-underläge som blev helt avgörande.
Peter Olsson fick, något enkelt, fritt spelrum i Villas straffområde och prickade in bollen bakom ”Fiskarn”.
Sedan blev det rena ketchupeffekten:

? 0-2. Sekunderna efter 1-0-målet. Stefan Karlsson lyfter bollen över ”Fiskarn”.
? 0-3. Bengt ”Pinnen” Ramström, som varit helt osynlig under ordinarie speltid, kommer helt ren och gör inga misstag.
? 0-4. I den andra förlängningskvarten. Kjell Kruse dribblar sig förbi flera Villa-spelare och sätter den säkert i mål.
? 0-5. Ett straffmål av Mats Carlsson sedan Ola Johanson blivit fälld.

Som ni ser gick det undan i förlängningen. För Villas del tog orken slut under de 90 minuterna. Villa-tränaren Kjell ”Krullen” Johansson erkände efteråt till NLT:
– Vi var helt oförberedda på förlängning. Hade inte ens saft att dricka. Allt var slut. Vi fick ta till läsk och vatten.

SM-silver till Villa. Guldet till Boltic.
När denna tillbakablick skrevs satte jag mig ner med Christer Kjellqvist. Det var för tre år sedan och finalen hade etsat sig fast i hans minne.
Villas legendariske spelare grämde sig inte så värst mycket. Boltic var det bättre laget, men han hade verkligen unnat hela Lidköping ett SM-guld.

– Minns jag mycket väl, en bra säsong. Positiva minnen, hade varit roligt om vi gått hela vägen, sade Kjellqvist.
Och så var det där berömda stolpskottet.
– Det var inte så långt borta. Hade varit fantastiskt (skratt).
Men det hade knappast varit rättvist, menade Christer.
– Då tänkte man att det var väldigt nära, men som helhet var de (Boltic) bättre.

Isen var inte den allra bästa under matchen. Den var mjuk och gjorde att Villa inte kunde spela sitt vanliga spel. Istället blev det i mångt och mycket lyrbandy från Villa vilket var en metod som passade laget illa. Anfallsspelet blev lidande och ”Micke” Arvidsson kom inte till sin rätt.
Christer Kjellqvist isolerades också och därmed blev Villa uddlöst.
Lyrbandyn var inte planerad, menar Kjellqvist.
– Vi var väldigt laddade, nästan för laddade. Men isen var väldigt undermålig, på södersidan kunde man inte spela. Isen gjorde att vi inte kunde spela vårt eget spel. Sen gjorde de (Boltic) oss dåliga.
– Vi kunde inte anpassa oss, trodde vi skulle spela ganska fin bandy, men vi kämpade, förklarade Kjellqvist med en betoning på rösten som fortfarande talar om att besvikelsen inte har lagt sig helt.

Att Boltic misslyckades med att avgöra under ordinarie speltid var tack vare Villas prickfria defensiva arbete och sista utposten i målvakten Göran ”Fiskarn” Johansson, som gjorde flera kvalificerade räddningar. Gång på gång, på gång.
– Han var otroligt bra. Jag tror aldrig jag sett honom så bra innan.

Orken tröt i förlängningen och när målen kom för Boltic fanns ingen energi kvar.
– De hade starkt tryck på oss. Alla var trötta och vi visste att första målet skulle bli viktigt. Vid 0-2 fanns inga krafter kvar.

Tore Skoglund fick frågan först. När jag skrev det här fick också Christer Kjellqvist svara.
Skulle Villa få uppleva en ny SM-final?
– Man ska alltid ha visioner. Villa kommer ha kapaciteten framöver, sade Christer Kjellqvist.
Villas ikon Christer Kjellqvist var rätt ute.

Mattias Bladh
mattias.bladh@vlbk.se
Twitter: @mattiasbladh

Kommande matcher

Kommande mather för Herrlaget

Kommande matcher för Damlaget

Herrar

Damer